• familj,  Tonårsliv

    Leva i Krigszonen

    Nu när den värsta dödsångest-baksmällan efter Min Stora Feta Levertumör har lagt sig så går livet snabbt in i sin vanliga lunk. Bland annat den med tonåringar. Om man nu någonsin kan kalla det för en lunk. Det spelar ingen roll hur mycket jag har försökt att motivera, be och okay jag erkänner… ibland hota min 18 åring att åtminstone hålla det egna rummet, den s.k krigszonen, rent. Men det går helt enkelt inte in. Det är precis som om att han har blockat den delen av synnerven, avprogrammerat luktsinnet och stängt av sin känsla för allmän renlighet. Jag förstår inte! Hur kan man ens VILJA leva i en blandning…