Nakenhet. Varför är det ett sådant stigma kopplat till detta så naturliga tillstånd? Vi kommer till världen med rumpan bar, men vi lämnar den med själen utflugen, i vår bästa kostym eller finaste klänning. Som klädd för en sista fest. Mellan dessa två signifikanta händelser är vi nakna lite från och till. Vi badar, duschar och är kanske till och med modiga nog att sova utan pyjamas. Och vi är förstås också oftast nakna när vi hänger oss åt de verkligt trevliga delarna av livet tillsammans med dem vi älskar eller bara åtrår. Men det händer inte varje dag. Åtminstone inte numera. Man har ju så mycket annat att stå…