När Föräldrabanken ändrar villkor

Enligt en undersökning från 2016  så betalar mindre än var tionde ung vuxen som bor kvar hemma sin del av kostnaderna. Inte så konstigt, i alla fall om de fortfarande går i skolan. Vi har ju faktiskt försörjningsplikt för våra barn tills de är 18 år, eller till 21 års dagen om de går på gymnasiet.

Men billigt är det inte. Inte nog med att de ofta luktar som våta raggsockor, att rummet ser ut som en bortglömd soptipp, att de tror att pengar växer på trän och aldrig lyckas öppna diskmaskinen…. de är också svindyra i drift. Det är en väldig tur för dem att man älskar dem så innerligt.

Konsumentverket beräknar att en 20 åring som bor hemma kostar ca 4200 kronor i månaden. Denna summa innefattar förstås bara mat, hyra/lån/räntor, försäkring och andra fasta kostnader. Däremot ingår INTE löpande kostnader som luncher, SL-kort, andra resor, kläder, mobil, reparation av mobil, frisörbesök, läkarbesök, fritidsaktiviteter fredagsmys, lördagsmys, allmänt mys och nöjen i den summan. Och just den delen är ingen liten del av tonårs-budgeten. Tänk bara på frisörbesöken med tillhörande gel och klet för att hålla min nittonårings osvenskt krulliga ”mössa” i schack. Man borde få någon slags subvention för sånt. Bara ett biobesök idag kostar minst 130 kronor för en biljett, och därtill kommer förstås det obligatoriska biogodiset. Jag känner mig så otroligt medelåldersgammal men jag måste ändå utbrista i ett upprört; Hutlöst!

Det är så lätt att man tycker att det är både ”okay” och självklart att swisha en hundring när de ber om pengar till lunch eller en mellis. Och ibland lite mer om de vill gå på bio eller göra något annat. Man vill ju att de skall kunna umgås med sina kompisar, eller hur? Men när man sedan går in på kontot och ser hur många hundringar det faktiskt blir varje månad, då får åtminstone jag själv lite ont i magen.

Min nittonåring har jobbat som en gnu hela sommaren. Han har sommarjobbat förut men då i mycket mindre skala. Jag är både stolt och förundrad över hur, denna tidigare så ego-lata tonåring, idogt har klivit upp varje dag och tagit sig an pass efter pass på MediaMarkt inne i stan. Det här är första gången som han verkligen har fått smaka på att tjäna egna pengar på riktigt under en längre period. OCH att lära sig den svidande läxan att de snabbt tar slut om man inte håller koll.

Han har också fått lära sig vad det magiska datumet innebär. Den 25e. Datumet då kontot fylls på…. så att man kan åter igen kan göra slut på pengarna tillsammans med polarna eller genom att handla den där extremt viktiga prylen som man inte kan leva utan. Det här med att hushålla med pengar, det tar tid att lära sig. Och vissa lär sig nog aldrig. Men till hans försvar så måste jag också nämna att han faktiskt, på eget bevåg, öppnade ett sparkonto innan första lönen kom, där han sätter av en viss summa varje månad.

Men när ”spenderings-pengarna” från lönen tar slut, då kommer det där swish-smset som ett brev på posten. (innan Postnord alltså.) Ofta följt av ett hjärta, som han vet att jag faller för varenda gång. ”Mamma kan jag låna en hundring till lunch?” Och visst kan jag låna ut det ibland. Men numera är jag noggrann med att det betalas tillbaka. Även för luncher när han jobbar eftersom han faktiskt har valet att ta med sig en lunchlåda hemifrån. Och definitivt för luncher i skolan, då eleverna faktiskt HAR gratis mat som de dessutom kan välja att äta på olika restauranger i området runt skolan. Lyx!

I början glömde jag ofta bort de där små ”lånen” och tänkte att ”Ja ja det är ju bara en hundring. Det är inte så farligt” Men nu när jag själv vänder på slantarna så har det blivit en nödvändighet att komma ihåg. Han har fått lära sig att villkoren i hans konto hos föräldra-banken har förändrats. I lånevillkoren ingår dessutom en attityd-klausul. Taskig attityd=minskad kredit.

Idag får han betala allt som räknas som ”extra”. Vill han ha snacks och läsk på vardagar så får han givetvis pröjsa själv. Så också om det han önskar inmundiga på helgen överskrider vad jag tycker är okay. Om han väljer att han vill ha snabbmat när det faktiskt finns mat hemma så får han också fiska upp sitt eget kort.

Häromveckan ställde han sig med händerna i sidorna och sa så där tonårs-uppfodrande ”Mamma jag MÅSTE ha ett nytt skrivbord, jag får inte plats med min nya skärm på det jag har.” Jag tittade lugnt tillbaka och svarade ”Okay, hur mycket har du råd med? Är det inte bättre att du provar på Blocket först? Möbelbutiker är ju rätt dyra.” Han blev först helt tyst i en blandning av indignation och chock men fann sig relativt snabbt. Sedan  mumlade han, med en nyfödd resignation, som trots allt vittnade om viss insikt; ”Mmmm…hmmmm… då….jo alltså okay… jag kollar nog Blocket först då” Och sen pep han moloken iväg ut till sin raggsock-luktande håla igen för att slicka sina växa-upp-sår och räkna sina pengar.

Det BLEV ett begagnat men fint skrivbord till slut, köpt på Blocket och upphämtat i Årsta. Och jag noterade med moderlig ömhet den stolta glimten i hans ögon över att ha köpt sin allra första egna möbel.

Han får även betala för vissa nya kläder och skor. Studiebidraget används så gott det räcker om byxorna hänger på halv stång eller om ärmarna slutar vid armbågarna. Men om man har pillat hål i byxorna eller tröjan för att man råkade ha tråkigt en stund medan internet gick ned då betalar man själv. Eller att man har tappat bort kavajen på en fest eller glömt sina skor ute och att de sedan pga. av ”tillgängligheten” antingen har möglat eller har blivit konfiskerade och lätt tuggade av den stora håriga hunden. Allt sånt går under slarvkontot – och det betalas oavkortat ur egen ficka.

Men det här är ju nu. Nu när han går i skolan och har sitt extra-jobb. Hur gör man sedan? Om ett år tar han (förhoppningsvis) studenten och då skall han antingen fortsätta skolan eller hitta ett jobb.  Jag tror inte att han kommer att orka att fortsätta skolan direkt så det blir nog jobb ett tag.

Och då är det väl dags att ta den där diskussionen om hur mycket han skall betala hemma. För egen lägenhet är ju inte det allra enklaste att hitta. Skall kostnaden då vara enligt konsumentverket nedan? Hur gör ni?

Fakta: Så mycket kostar det att bo per månad enligt Konsumentverket /Koll på pengarna 2017