Nya vänner i örat

Podcasten är verkligen här för att stanna och visst är det väl underbart att människor äntligen får tid att tala till punkt….eller?

Jag lyssnar nästan aldrig på musik när jag promenerar, städar, bär sten, målar, bygger, åker bil eller, som idag, tåg. Däremot går lurarna varma med podcasts mest hela tiden. Det har nästan blivit som en drog. Precis som spelande och chattande är en drog för de yngre i familjen så är podcasten min egen nät-drog.

För bara några år sedan var bloggen den självklara ego-megafonen och forumet framför andra när det gällde att glänsa med sin begåvning eller visa vilken snygg outfit man valt för en speciell dag. När det sedan gick upp för flertalet bloggare hur många av dagens timmar som faktiskt går åt till att skapa kontinuerlig och relevant information, var det många som tappade sugen för att sedan tystna helt. Sörjda och saknade av…. ingen alls. Själv är jag då, som vanligt, trendmässigt lite efter. Men då jag fortfarande älskar skrivandet, och dessutom tycker att min röst låter otroligt pinsam och konstig om jag hör den på band, så kommer det här med podcast antagligen att dröja för egen del.

Men lyssnar på andra, det gör jag. Dessa ljudfiler som publiceras via nätet har blivit som nya vänner. Jag har tjejkväll med Sofia & Pernilla varje söndag, har fredagsmys med Hannah & Amanda och måndagarna tillbringar jag med mina nya bästisar Mia & Ann. Några av mina nya nätkompisar är förstås mera ….bekanta. Vi är liksom inte så där ”nära” så att vi delar precis allt med varandra. Nej det är istället såna som man träffar på fester (som jag aldrig går på)  och får höra roliga anekdoter från men man orkar inte med dem så mycket mer än så. Jag förvånar mig lika mycket över vilken trevlig prick Bingo Rimér verkar vara (trots namnet) som jag irriterar mig över hans exfru Katrins dissande och nedlåtande åsikter i Relations-podden. Jag fnissar med David (Batra) och skrattar så jag nästan kissar på mig på mina promenader med min nya engelska favoritkompis Jamie som läser upp sin pappas extremt pinsamt erotiska bok Belinda Blinked.

Min morbida sida får näring av berättelser om brott i både Rättegångs-podden, Spår och Serial. Jag har länge varit en fullfjättrad crimes-nörd. Jag tittar på allt som Investigation Discovery kanalen på TV bjuder på.  Jag älskar verkligen att skamlöst fascineras av både olösta och lösta mordgåtor. Att grotta ner mig i de mest groteska beskrivningar och läskiga scenarier är som en adrenalin-kick. Jag lyssnar förstås också för att lära mig mer om mänskligheten, psykologi och hur det rättsligt och polisiärt fungerar att få fast alla dessa som inte håller sig på rätt sida av lagen. Men jag har också den här morbida sidan som…. ja som ärligt talat bara gillar att frossa i det. Punkt.

Min djupare och mer seriöst sökande sida får sitt i Filosofiska Rummet, P1-P4 Dokumentärer, Psykiatrikerna och Bonusfamilj-podden. Veckans nya tillskott, för att boosta min återresa från Troll till City-chic, är Säker Stil med Ebba (von Sydow) och Tränings-podden med Jessica (Almenäs), vilka känns som att de båda, om inte standarden höjs, relativt snart kommer att förpassas till före detta bekanta.

I tid och otid ser jag alltså till att avnjuta dessa program. Ibland känns det som om att hörsnäckorna har växt fast i örat på mig. Jag till och med somnar med dem på kvällen. Men det här med podcast är också väldigt praktiskt. Om det till exempel råkar vara någon tråkig föreläsning eller om man har valt fel film på biografen –  då är det bara att diskret poppa in en öronsnäcka, sofistikerat lägga över håret (om det inte är för kort) och sedan nicka till synes uppmärksamt då och då för att visa sitt ointresserade intresse. På bion är det förstås mörkt så där behöver man inte ens försöka se intresserad ut. Men det viktiga är –  att med podcasten i örat behöver man aldrig ha tråkigt. Och det skingrar dessutom tankar som ibland växer fast och bryter loopar som är svåra att ta sig ur.

Här är några favoriter från min lista. Utan inbördes like-ordning

  1. Wahlgren & Wistam
    Helt ärligt, från att endast ha associerat dessa båda med ett diffust Piccadilly Circus och en övervintrad Orup så är jag helt plötsligt kär i dem. Pernilla Wahlgren & Sofia Wistam är verkligen UNDERBARA kvinnor som bjuder på sig själva med pinsamma egen-upplevda anekdoter, skratt, fniss, telefonsamtal och ibland gäster. Det här är lättsam prat-radio när den är som bäst, utan milslånga reklamavbrott eller väderinslag som på radio. I love it! De fungerar till det mesta; städning, stenarbeten, tågturer, en stund i hammocken och när man hänger tvätt.
  2. Mia Skäringer & Anna Mannheimer. Vem älskar inte Mia Skäringers sarkastiska humor i Solsidan? Hon är helt enkelt grym. Så även i denna nya vardags-humoristiska podd med visdomar och ovisheter från olika stadier i livet. Hög igenkänning för mig som, ibland pinsamt nog, relaterar till en hel del av de ämnen som har diskuterats. Men så är vi ju också, precis som Pernilla och Sofia, alla i samma åldersgrupp, vilket ytterligare ökar på samhörigheten med dessa, mina nya väninnor. Jag är dock lite tveksam till Anna Mannheimer. Hon är rolig men lite för…. mycket. Hon känns nästan forcerad och hon har en tendens att ständigt prata i munnen på Mia vilket gör att samtalet ibland kan bli rörigt. Men kanske är det bara en inkörningsfas. Det är i alla fall både oängsligt, varmt och härligt att lyssna på dessa två kvinnor. Jag tror att denna podd kommer att sno åt sig första platsen på topp tio listan veckor i sträck. Passar också till precis allt men gärna i hängmattan med ett glas champagne.
  3. Fredags-podden
    Ännu en tjejduo som jag gärna lyssnar på, även om det ibland handlar lite väl mycket om amning och bebisar för min smak (been there, done that). Men jag beundrar deras entreprenörs-anda och positiva inställning till livet.  Systrarna Hanna Widell och Amanda Schulman berättar med lätthet om sitt liv och delar generöst med sig av allt från hur det är att vara kvinnliga entreprenörer till förlossningar och senaste semesterresorna. Mycket opretentiöst och avslappnat. Passar bra när man moppar golvet eller sorterar strumpor.
  4. P1, P3 och P4 dokumentär
    Så lite mer seriositet då. Jag buntar ihop dokumentärerna till ett potpurri av bra och intressant lyssning. P1 dokumentär ger en allvarlig och koncentrerad insyn i Sverige, dess invånare, problematik och vardagsöden. I P3 dokumentär lyssnar jag förstås mest på brott men där finns även en del program om historiska händelser. Det senare lyssnar jag mest på för att öka mina chanser när vi spelar ”När Då Då” på fredagskvällarna. P4 dokumentär kör på i lite lättsammare stil än de båda ovan nämnda men ändå med allvarliga teman. Ofta om människor som lever på udda vis. Alla P-programmen är mycket proffsigt gjorda och känns långt ifrån de populära väninnor-runt-bordet-fniss-poddarna. Men som en bra kontrast och komplement till de lite lättare programmen så får man i dessa P-rullar (ooops!) istället välproducerade på-djupet- dokumentärer som är intressanta och som dessutom tar plats i den delen av hjärnan där allmänbildningen gömmer sig. Perfekt lyssning på resan, i bilen, på tåget eller flyget.
  5. Psykiatrikerna
    Den här började jag lyssna på bara för att min KSR´s (KärlekSomReser) läkare Simon Kyaga är med. Det var den första läkaren som bjöd in mig till samtal och involverade mig i vår bipolära familje-värld. Han är en fantastisk person och läkare. Och även om det är just den bipolära aspekten som intresserade mig mest så har podden fått ta lite mer av min lyssnartid, även när det handlar om andra sjukdomar, råd och rön. För egentligen behöver inte vetenskap vara svårare än humor, kultur eller något annat. Det är dessutom vansinnigt intressant om man får det förklarat för sig på ett sätt som är tillräckligt konkret för att man ska begripa. Och det är precis vad man får i den här podden. Det finns så många hjärnspöken i livet. Så många barn och vuxna som brottas med en del av tillvaron som är svår att förstå för oss andra, om man inte tar sig tid eller får möjligheten att inse att det faktiskt finns två sidor. Väl värt att lyssna på dessa lagom långa (korta) avsnitt där man inte hinner tappa tråden. Passar bäst när man inte är på fniss-humör.
  6. My dad wrote a porno
    Alltså på allvar. Jag lyssnade första gången när jag gick ut med vovven och jag skrattade så att jag nästan kissade ikapp med honom. Byggarbetarna som vi passerade frågade om jag mådde bra där jag stod dubbelvikt vid diket. Det här är alltså på riktigt. Jamies far har i sextioårs åldern skrivit en erotisk bok. Belinda Blinked. Bokens språk, för att inte tala om intrig, är…. Ja jag vet inte vad man skall säga. Diskuterbar kanske. Och pinsam. Väldigt pinsam. Det tyckte iallafall hans son Jamie som startade en podd där han tillsammans med två vänner läser upp, skäms och diskuterar ett kapitel i varje avsnitt. Så engelskt. Så roligt. Bara lyssna. Men inte när du är bland folk som exempelvis på bussen, iallafall inte om du tycker det är pinsamt att dra uppmärksamheten till dig.
  7. Crime poddar
    Vi avslutar med ett hopkok av min mörkare sida. I amerikanska Serial får man följa ett enda brott, en hel säsong, i avsnitt efter avsnitt. Mycket bra och spännande. Svenska mord-podden däremot, tycker jag att man kan spara både megabyte och sin tid på. Språket är oerhört stelt. Det känns som om att de hela tiden läser innantill och att de egentligen inte förstår ens vad hälften av orden betyder. De har också kopierat Jan Malmsjös uppläsnings-stil: att använda exakt samma tonart precis hela tiden. Bra endast om man har svårt att somna. Så för att få mitt lystmäte om svenska vidrigheter tillfredsställt så lyssnar jag istället på Rättegångs-podden där man med spänning bygger upp fallet tills det är dags för rättegång. Man får höra autentiska förhör med både vittnen och anklagade. Jag fullkomligt crime-dreglar i varje avsnitt.
    I svenska Spår, blir det lite mer seriöst. Här får man höra om omtvistade och kontroversiella kriminalfall. Podden följer händelseförloppet, den rättsliga utredningen samt skildrar platserna och personerna. Som lyssnare får man möta de inblandade medan skaparna av podden gör sin egen utredning och undersöker oklarheter i fallen. Senast lyssnade jag i timmar om på mordet i Kalamark 2004 där livstidsdömde Kaj Linna, till följd av poddens utredning, nu har beviljats resning i sitt mål, efter tolv år i fängelse. Heja podden…om han är oskyldig. Crime passar när som helst men inte om du har en avtalad dit, för det är väldigt svårt att slita sig.

 

Det var några favoriter. Koppla up, ladda ner och lyssna!

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *