Baksidan av sockerfritt godis

Igår var det en extremt jobbig sockerberoende-dag. Jag trodde att det var slut med pucklar när man väl hade kommit över Puckeln med stort P. Men så, när det känns som om att man har kontroll, då smilar Livet intrigerande och skickar en puckel till. Som en sockerkamel som skall få mig att ge upp. Tankar på om det verkligen är värt det kom smygandes tillsammans med tankar på de där lakritsskallarna och punchpralinerna som jag drömmer heta drömmar om. Är det ändå inte bättre att ha huvudvärk….migrän, att sova dåligt, behöva köpa heltäckande foundation och få små charmiga gropar i låren än att lida så här? Och ja jag veeet att det står på Google att man kan få överskott av insulin i blodet, vilket tar ut sin rätt på artärerna. Och det i sin tur leder till spända kärlväggar, högre blodtryck och så småningom – eventuella hjärtattacker eller strokes bla bla bla bla. Men det är ju bara eventuellt. Herregud jag har ju redan haft en levertumör denna månaden så vad är oddsen??Livet kan väl ändå inte vara hur orättvist som helst?

För att göra saken värre så bakade barnen brownies igår. Så utstuderat elakt, eller hur? Eller okay, det var jag som gav dem lov. Mitt fel. Jag tar mitt ansvar. Det är ju så mysigt när de bakar själva. De är så ivriga och målmedvetna. De springer upp i trappan stup i minuten och frågar var bakpulvret är, “har vi choklad?” (hallååååå jag är sockerberoende!!!!) och en minut senare “Men har vi vit choklad då? (suck) “Var är smöret?” Och deras nöjda ansikten när de är klara och köket ser ut som att en mjölig bomb har briserat är obetalbar. Lyckligtvis har vi en 11 åring som ser städning som en kul aktivitet (undras om man kan klona henne) så köket återgick snabbt till sin tidigare konsistens. Om jag skall vara ärlig så tycker jag egentligen inte ens om brownies och kladdkakor. Men igår kändes det som om att det skulle ha varit det godaste i hela världen. Det LUKTADE iallafall som det. Men jag tog ingen. Inte ens i smyg. Jag tog en kvarg istället. Lucky me.

Men sen vände det tvärt. För min andra hälft kom hem och hade varit på en butik där de säljer helt sockerfritt godis! Alltså inte bara en enda tråkig sort som smakar som en geleklump av plast utan en hel burk med olika godisar och bland dem… bland dem lakritsskallar! Sockerfria lakritsskallar! Lakritsskallar som SMAKADE som riktiga lakritsskallar. Vilket fantastiskt socker-lurendrejeri! Underbart! Ja det var verkligen det….ända tills baksidan av att äta sockerfritt godis kickade in. Bokstavligt talat. Baksidan kickade verkligen in. Man blir nämligen extremt gasig och dålig i magen av den här typen av godis. Och jag missade fullständigt den där pyttelilla fullständigt oläsliga texten där det står “överdrivet intag kan ge diarre” Men alltså, vad är överdrivet intag? De hade ju bara EN enda storlek på burkarna. Och jag åt ju liksom inte bara två…eller tre. Jag kunde inte ens vara kvar på samma våning som de andra på hela kvällen och sen fick jag spendera större delen av natten med att sitta och googla på toaletten.

Så nu får sockerfritt skitgodis gå bort också. Det får bli ett kvargt liv framöver. Lika bra att bita i det sura äpplet. Eller nej förresten, det är socker i äpplen också. Satan.