-
Vad är det för fel med att påverka sin biologiska ålder?
Inget karvande i min lever. Åtminstone inte under 2016. Wihooooo. Stor lättnad. Känner mig som en smiley-gubbe. Och för er som har haft synpunkter på mitt 10 veckors magrute projekt så kan jag meddela att jag även har fått godkänt från farbror doktorn. Han sa “Men absolut, kör på, det är bra om du är i god fysisk form om vi behöver göra ett ingrepp framöver, om tumören har växt eller om du börjar må mer dåligt och få symptom av den. MEN tänk på att lyssna på kroppen. Och var beredd på perioder av illamående eftersom tumören trots allt är så stor att den kan irritera” En irriterande tumör.…
-
BodPod ägg och kinder ägg
Igår var det invägning och fotografering av före-bilder för PT-kampen. Man skulle alltså ta reda på mängden kroppsfett – och därmed också den fettfria vikten – den som består av muskler, inre organ och skelett. Scary. Känns lite som att mäta dödvikten. I vårt fall fick vi , en och en, kliva in i ett äggliknande mätinstrument som kallas BodPod. Ja bedöm själva vad ni tycker att det liknar på fotot ovan. Antingen ägg eller ett stort utomjordiskt….organ…. Jag föredrar definitivt att se det som ett ägg. Det andra alternativet skulle ha känts ganska så…. oanständigt och obekvämt. Detta….ägg….mäter alltså volymen på kroppen genom att se hur mycket luft den…
-
Acceptera, utmana eller provocera
Är det dumt att utmana sitt öde istället för att acceptera det? Och vad ÄR ens öde? Vad betyder det? Enligt Wikipedia är ödet “sammanfattningen av de händelser, som en varelse upplever under sitt levnadslopp till lycka eller olycka”. Men det låter ju som om att man inte kan prata om ödet innan man är död. Och vid det laget är man, troligtvis, inte så väldigt pratsam längre. Jag tror inte att vi ligger i kistan eller i ugnen och roar oss med att sammanfatta vårt livs-öde. Jag tror att våra själar just då istället har fullt upp med att få ändan ur för att slippa vara kvar hos maskarna eller…
-
Madam eller Miss
Idag har jag försökt att koncentrera mig på Shopping in Haarlem. Alltså seriös shopping. Men succén uteblev. Jag vet inte riktigt vad som gick fel. Det är ju verkligen en av mina parad-grenar. Idag var mitt mål att hitta lite nya T-shirts och toppar. Jag lämnade byxor och kjolar därhän efter att varenda spegel fick mig att känna mig småsvullen … och till följd av det sugen på en tröst-plopp. När det gäller toppar är det enklare. De kan ju liksom bara hänga löst och ändå ge ett sken av nonchalant elegans. Man kan lura vilken valk som helst. Jag vill inte längre ha (eller utsätta världen för) såna där…
